Skip to main content

Full text of "Ola Ekström - Nova nekropola"

See other formats


NOVA NEKROPOLA 

OLA EKSTRÖM 


Nova nekropola 

K. Ola Ekström 

Drömland Media 

Ola Ekström, CC BY-SA 2019 



Nova nekropola 


Till Helena 


Nova nekropola 
av K. Ola Ekström 
CC BY-SA 

omslagsfoto av författaren; fossil av Tyrannosaurus Rex, Naturhistoriska 
Riksmuseet, Stockholm 

Drömland Media 2019 
dromland.se 

ISBN 978-91-981968-2-5 

Källa: https://archive.org/details/ola ekstrom - nova nekropola 



Tiden är en tvåhövdad tupp 
ena huvudet är vänt mot söder 
det andra mot sydsydväst 



Inspärrad 

Kackerlackorna stirrar på mig ur vrårna i cellen 
Väntar på att jag ska bli galen 
så de kan äta upp mig 



Mannen i det höga slottet 

Genom teleskopet på min månbas 
tittar jag ner på en flock bajsande hyenor 
I makt av kung över de tomma korridorerna 
avsätter jag mig själv 

Mitt politiska system är ofelbart 

Kaos utbryter när det generella intellektet får råda 

Vacuumet är rädd för att komma in till mig 



Profeter klädda i trasor 
drar omkring på stadens gator 

skanderandes Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta!” 
Misshandlar alla som opponerar sig 



Skynda fynda 

Hittade min hjärna inlagd i sprit i en lagerlokal idag 

Undrade just vart den blev av 

Jag hade tur att de inte gjorde ströbröd av den 

Den kunde blivit mat 
åt änderna i ån 
Hur skulle jag då 
kunnat sätta ihop alla bitar? 



Blues 


En kvinna med båda armarna och båda benen amputerade satt i en tvättkorg på 
bardisken. Hon sa: 

En dag nere vid majsfälten såg jag en armé av trädgårdstomtar komma 
marscherande mot mig. Det finns inte tillräckligt med whisky i hela världen för 
att glömma den synen!” 

Vid stängningsdags brukade man turas om att bära hem henne. 



When fat mama sings 

Svart natt 
vit spindel 
med ben av åska 



Fabel 140622 


En elefant går förbi 
en vandaliserad telefonkiosk 
på savannen 

På dess tak knaprar en gam 
på rostad fingerborgsblomma 
Det är mitt på dagen 
och solen gassar 

[scenbyte] 

Fyrvaktaren matar måsarna 
med nedskrivna trupprörelser 
Snart blir det regn 



Dystopia okej (En strålande framtid) 

Strålsjuka bävrar 

biter kuken av polischefen 

i Robotstaden 

(som en slags protest) 

Anmäler sig sedan frivilligt 
för slutförvaring 
enligt traditionen 



6 juni 

Arvet av Tegnér, Geijer och Heidenstam 
dras av ett spann ejakulerande hingstar 
genom ett brinnande dike fyllt av träck 

Mals med minnen och stolthet 
under Samsaras snurrande hjul 
till aska i glömskans vind 



Ett hus byggt på sand 

Vid strandkanten 

i den mjuka vinden från havet 

ser rättsläkaren sina händer åldras 

Ansikten av vax smälter 

i solnedgången 

Den gamla havssköldpaddan 

återvänder till havet 

utan att se sig om 



Hulterstad Bound - ode till urskogen 

(Lämna ert bagage 
vid porten utan port 
för ökad klarhet) 

Ut ur det vilda stiger de 
en efter en 

svartklädda och kottkränkta 
med fullständig källarlicens 

Pappegojfria drömvyer 
och actionfärg - voilå! 

Tillbaka från en tredagars simtur 
låter vi oss fångas i ett torrjuck 
natt och dag 

och renar oss i subbas och kommunpolitik 



November 


På kullen ovanför stranden 
blåser en iskall vind i torrt gräs 
En räv tittar ut över vattnet 
och på den grå himlen 

Nere vid strandkanten 
stryker en hungrig katt omkring 
Det är som det är” tänker räven 



Början till slutet 

Flickan vid busstationen 
strimlar sitt pass med mattkniv 
Matar herrelösa hundar 
med biometrisk information 

Det är sen eftermiddag 

och på motorvägen intill 

har rusningstrafiken precis kommit igång 

Människor är på väg hem 

i solnedgången och smogen 

för att aldrig återvända 

Bit för bit 

raderas motorvägen från kartan 



Alternativa fakta 


Jorden är som ni kanske känner till ihålig 

Där inne sitter Hitler i en apbur och runkar 

Illuminati garvar sig harmynta 

åt hur de lyckades fejka månlandningarna 

och staten tillsätter kräkmedel i spriten på Systembolaget 

Som alla vet 



Undergången är nära 

Var hälsade, långväga bröder och systrar 

Jag skriver till er i de sista av dagar 
Tecknen är många: 

Britney är skallig 

Samsung imploderar 

Snorlax vrider sig i sin slummer 

Min levnad är snart över, min fåfänga lever vidare 



Dökött 


Döda kroppar stockar sig under bron 
kontemplerar ormens essens 

Jag vill inte dröja vid detaljer 
flyter hellre med strömmen 
På samma gång en del av det hela 
är jag också en enhet 
och rör mig obehindrat 
mellan olika verkligheter 

Ställd inför två dåliga alternativ 
väljer jag ett tredje 



Détournement 


Vi driver planlöst genom den rätvinkliga staden 

av glas och betong 

Solen blänker i våra hjässor 

och vinden smeker våra skägg 

Arkitekterna står ingenstans att finna 

Folktomma katedraler slumrar 
till minnet av ostoppbar tillväxt 
Se där! - den stora handelsplatsen 
fordom sjudande av liv 

Men dess död är en chimär 
då skuggor skyndar över väggarna 
Auror av tjur och björn flyger genom salen 
snabbare än tanken 

Lekfullt väljer vi en annan väg 
och lämnar scenen 
I en udda vinkel passerar vi ut 
genom stenväggen 
som pianotråd genom ost 



Mannen utan minne 


En man utan minne, 
en sådan man är jag 
Här ena stunden 
borta nästa 

Snöflingor i vattenpölen 
Vem är jag nu? 



Kollektiv kuvös 


Mjukt ljus i guld och grönt 
Nakna kryper vi ner 
i våra celler i födslokammaren 

Ett par veckor 
i stillhet och gelé 
och vi träder alla fram 
som mördarbidrottningar 



Avbrott 


Två människor står i ett mm 
(båda bär slips) 

De har grälat, varit djupt oense 

Till slut uppstod en tystnad 

när alla argument upprepats flera gånger 

och tröttheten lagt sordin över vreden 

Då knallar en sköldpadda fram under soffan 

God afton medborgare, säger sköldpaddan. 

Jag är en uråldrig budbärare från pyramiderna. 

Jag ska straxt bibringa er stor visdom, 

men först måste vi tala om parallella universum.” 

Här kollapsar verkligheten 
under tyngden av sina memes 
och blir till ett vitt hål. 


Lycka till. 



Vampyrer på skateboards 
bär hjälm 



Mina omgivningar 

Jag bor i ett hål i marken 

När det regnar har jag vatten till anklarna 

På vintern fryser jag fast 



Oraklet i sanden 


Hittade en ny vän begravd på stranden 
En uppblåsbar clown 

fylld med handskrivna böner från storstadshipsters 
nedtecknade med ett skiffer ingen kommer ihåg längre 

Pumpad full med sanningsserum 

hade clownen många andra hemligheter att berätta 



Grå toner 


En klump smält bly 
kall som is i min hand 
Jag ger den till dig 
som en gåva 



Street life 


Ett spöke flyger fram genom rusningstrafiken 
På fel sida av vägen skär bilarna genom det 
utan att se det 

Vid en starkt trafikerad korsning 

svänger spöket vänster och tar sikte på solnedgången 

Missar en brandbil med en hårsmån 



Trälarnas lön 


En abnormitet av gjutjärn 
väser ånga i en smutsig tegelbyggnad 
Små grå fönster alldeles under taket 
Hungrig sylvass käft 
blir aldrig mätt 

Äter sömmerskor och finmekaniker dagen lång 
I motsatt ände på löpande band 
konservburkar med opiater matas ut 



Euklides cant touch this 


I svartbrända träd på Lengs platå 

sitter askgrå profeter 

och berättar lögner för förbipasserande 

En kall vind 

låter inte grenarna vila 



Vattenhålet 


Det finns en bar mitt i Sahara 

Där sitter kamelhövdade män vid bardisken 

och tittar på cricket 

En enorm svävande ögonlob 
serverar öl och drinkar 

I ett mörkt hörn 
en ensam skepnad 
Stirrar 



O broder 


Vi jagade in pestbäraren 
i den gamla nedlagda kvarnen 
Därinne satt han och gnydde efter smör 
men vi var hårda 
Alla visste att han var jag 



Jag lever urbant 

Min rättegång hölls i ett soprum 

men när jag kom dit var den redan över 

Domen hade fallit utan att jag fått yttra mig 

Jag ser från mitt fönster att de väntar på mig 
nere på ödetomten 

Men jag har krypterat namnet på ytterdörren 
Jag kommer aldrig att vara din hund 



Jag önskar att jag vore intellektuell 
De ser ut att ha så roligt 



Babel 


Den nya tidens litterära kotterier 
formeras, producerar och upplöses 
inom 30 millisekunder 
Hela genrer föds och dör 
medan du blinkar 



Svartsyn 

Min skugga är enorm 
Den omsluter mig 
slukar mig 
utan ögon 



Nexus 7 


Han åkte fast när han urinerade vid Tannhäuserporten. U-strålarna glittrade som 
diamanter i det skarpa solljuset. Det gav honom en chans att tänka igenom sitt 
liv. Omkring 1000 år tidigare i en datasal i Linköping stod han bredvid 
amfetaminkännaren som lyssnade på musik i lurar. 

Vad lyssnar du på?” frågade han. 

Jungle” sa amfetaminkännaren med ett leende och satte tillbaka lurarna över 
öronen. 

Tiden var ett gummiband, fyllon välte parkbänkar i ån, himlen över Los Angeles 
brann i onaturliga färger och tulltjänstemannen sa trött: 

Hur lång tid ska herrn spendera hos oss?” 

”- Fyra veckor” svarade den lilla pojken. 

Kupolen på Mars hotade att spricka av oförlöst sexuell energi och det var ett par 
år tidigare och den ännu mindre pojken satt i en bil på motorvägen utanför 
Örebro och längtade efter vatten men det fanns inget på en lång stund för vägen 
var för komplicerad. 

”- Om ni bara kunde se vad jag sett med era ögon...” mumlade han där han låg 
med handfängsel i baksätet på polissvävaren och han skulle just fråga poliserna 
om lösenordet till wifin på Tempelhof när han kom på att det inte gick för att det 
inte hade hänt ännu. Ordet ”RENAR” blinkade med gul text över blå bakgrund 
på en monitor medan svävaren höjde sig över skyskraporna på väg till häktet. 

”- Dags att dö” sa han och slöt ögonen. 



En tankesmedja 

I ett mystiskt skjul i Småland 
föder man upp drakar 
Drakarna drömmer dagen lång 
om statistiska samband 
och noder 
Oceaner av noder 
vid järnvägen 



Informationsåtervinning 

Inne i biblioteket sitter en mumie bakom lånedisken. 

Varför är det inga böcker på hyllorna?” frågar låntagaren. 

Det här är den totala relativismens tidevarv” svarar mumien. ”Vi har kört alla 
böcker genom en stor papperstugg och har sedan slumpmässigt arrangerat alla 
bokstäver i en lång rad som finns att läsa på internet. Eftersom ett påstående är 
lika sant eller falskt som något annat är denna bokstavsgegga allt som återstår av 
mänsklighetens samlade vetande.” 

”- Men jag ville ju läsa Mot fyren av Virginia Woolf!” protesterar låntagaren. 

”- Fake news” replikerar mumien. 



Oskyldig 

I en koloni på mars 

sitter en människa på marken 

och letar igenom högar av kasserade bubbelgum 

Det var inte hennes fel att kupolen sprack 

Just nu hålls den ihop av en jätte 
men hur länge? 

Aldrig har stjärnorna haft så kalla ögon 



Hur år täljdes i Vadstena 

Strandängen mellan Klosterkyrkan och det gamla vattentornet låg tyst och stilla. 
Endast ett svagt sus gick genom de gamla trädens kronor och en slö humla letade 
nektar, men utan egentlig entusiasm. En mager svartmetallare låg stupfull och 
halvsov vid kyrkmuren. 

Scenen förändrades radikalt av att ett jättelikt bevingat vidunder landade på 
ängen och började beta gräs. Det var egentligen odödligt och behövde inte äta, 
men gjorde det ändå ibland som en hobby. Mellan tuggorna sade det: 

Tid är ingenting. En ny gatsten eller gammal gatsten, de är ändå stenar.” 
Falskt!” hojtade svartmetallaren, ryckt ur sin berusning. ”Inom 
transkontinental logistik är tid allting!” 

Vidundret blängde irriterat på föregående talare. Det hade flugit genom 
oräkneliga dimensioner för att komma till denna äng. Urvattnade 
marknadsfloskler var av ringa intresse. 

”- Tid är i alla fall någonting, sa ett av träden. Varje minut växer jag till att bli en 
liten bit högre.” 

Vidundret nickade och idisslade. 75 motpåvar materialiserade sig nere vid 
strandkanten och skanderade: 

”- Vår tid kommer!” 


Vidundret vantrivdes och flög vidare med tunga vingslag. Så skiftade polerna. 



Allmänna val 


I vallokalen står en kvinna 

i ena handen håller hon en satsuma 

i den andra en minneola 

Frukterna skriker åt varandra och är aggressiva 

En chimpans kommer in 

och börjar äta av sojabönorna som kastats på golvet 
Under trädens skugga lurar rovdjuren 
redo att slita de sjuka och svaga i stycken 
Inte blir det vackert 



Nova nekropola 

Han har sin egen nekropol 
Knädjupt i mumier 
med en shoggoth i koppel 
är mannen herre över tiden 

Men, när han tittar genom 

sitt smarta implantat 

får han ”ingen åtkomst” till svar 

Känner sig förolämpad av universum 



I västerled 


Vi låg i hamn vid S:t Maarten 

Kapten och Styrman gick iland på dåligheter 

manskapet blev kvar ombord 

Bara Styrman vände åter i gryningen 
kaptenen uppäten av kannibaler 
I hans ställe ett sjuarmat monstrum 
som Styrman vunnit på kort 

Hon satte i sig timmermannen 
och skulle just till att knapra på en tanig gast 
när skeppshäxan frambesvärjde ett stim flygfisk 
till att fylla monstrets gap 

Mätt som en pytonorm 
fick hon gå överbord 
innan tidvattnet förde oss ut 



Rörelse 


Universum löses upp i sina beståndsdelar 
Galaxer kolliderar 
Stjärnor föds och dör 

Klamra dig inte krampaktigt fast vid strandkanten 

Följ med strömmen i din lilla båt 

Sakta 



Tecken i skyn 

Ner från höglandet 
mot oroliga vatten 

Ett märkligt moln lurande vid horisonten 
Vad vill du mig? 

Är du Krokiga Tallens budbärare? 



Häng med på party 

Menige Y var en av de sista stridande i Sjunde världskriget, alla andra hade 
stupat eller kapitulerat. Y var ensam kvar i sin bunker och försvarade modigt ett 
bortglömt skogsparti. Genom skottgluggen i bunkern stirrade han dag ut och dag 
in på ingenting. Förråden sinade och genom radion hördes numera bara brus. I 
matlådan fanns endast möglig lök kvar att äta. Läget var dystert. 

Då materialiserades plötsligt en gammal kvinna med fågelben i bunkern. Hon 
kastade ut löken genom skottgluggen och fick betongväggarna att bli kritvita 
genom en knyck med handleden. En annan besvärjelse fick hissmusik att 
strömma ur gömda högtalare. Sedan försvann kvinnan i en rökpuff. 

Ingen vet vem som vann kriget. 



Budskapet 

I Marianergravens mörker 

en ensam ubåt glider fram 

utforskar djupets mysterier 

Ur dunklet skymtar ett papper i strömvirvlarna 

”KÖP DIG FRI!” står det 

Så att fiskarna vet 



Mellanspel 

Mellan universumen 

finns långa korridorer fulla med speglar 

En del är målade vita 

andra är svarta 

Kan du se dig själv i dem? 



Om författaren 


Ola Ekström är född 1974 i Mjölby. Där bor han fortfarande och är verksam som 
bibliotekarie. Det här är hans andra diktsamling. 

Hemsida: www.olaekstrom.de